Misogyn.

Idag har jag lärt mig ett nytt ord, Misogyn. Ordet kommer från grekiskans ord μίσος (misos, "hat") och γυνη (gunê, "kvinna"). En misogyn är en karl som helt enkelt föraktar kvinnor Han behandlar sin egen kvinna hemskt. Kvinnan kritiserar han och trycker ner och han får henne att känna sig dum och otillräcklig. Han säger att han älskar henne, ändå behandlar han henne som om han hatade henne. Lika ofta som han är ett monster så är han den där underbara karlen hon en gång träffade och blev förälskad i. Att man grälar ibland i sitt förhållande är ju helt normalt. Man kan ju inte alltid vara den där glada när man är trött och stressad. Men en misogyn är annorlunda. Han pendlar uppochner i sitt humör, hemska toppar med aggressivt humör som kommer oftare och oftare. Kvinnans självförtroende sjunker mer och mer och då tar misogynen makten över sin kvinna. Svartsjuka är vanligt, på allt och alla.
En misogyn får sin kvinna att tvivla på sitt eget minne. Han påstår sej aldrig hört det och det, förstår inte alls vad hon pratar om. Han lägger all skuld på sin kvinna, vad som än händer. Kvinnan ska förstå hans känslor även om han inte nämner dem. "Om du verkligen älskar mig så skulle du förstå vad jag menar" är ett vanligt uttryck från honom. Han bryter ner sin kvinna genom att kritisera allt hon säger och gör, han letar upp fel.
Många kvinnor tror att om hon älskar honom riktigt mycket så "går det över" Så fel så fel. Hur mycket hon ger honom av sej själv så är det ändå inte nog för honom. Många använder sig även av våld mot sin kvinna. Rådet till kvinnorna är att fly från honom, lämna honom direkt! Sök hjälp, det finns att få.
Dessa uppgifter har jag hämtat på nätet. http://www.blaklockan.com/Trycker%20han%20ner%20dig.htm
Kan inte låta bli att fundera på min väns förhållande som jag skrev om i förra bloggen. Lögnerna där avlöser varandra. Min vän är förtvivlad. Hon sa ikväll att hon snart inte orkar längre, lögnerna gör för ont. Förklaringarna som kommer på lögnerna är just nya lögner. Min vän får även höra att det i slutänden är hennes fel att partnern ljuger. Lögnerna är för att "skydda" henne från sådant hon inte vill höra....
Min vän, denna kvinna, hon vill så gärna tro på sin man. Hon griper desperat efter varje halmstrå. Hon försöker tro på hans ord hon försöker hitta anledningar som gör honom så arg på henne när hon frågar. Hon försöker få honom att förstå att hon älskar honom och att det inte är hon som står för de där lögnerna som kommer från hans mun.
Jag tror inte att ett förhållande ska vara på detta sättet. Kärlek, trygghet, tillit, förtroende, respekt och framför allt ärlighet är det viktigaste Är inte bägge i förhållandet överens om detta, då tror inte jag att det är något att bygga på. Ett förhållande är ett team som jobbar tillsammans, inte emot varandra. Man ljuger inte för den man älskar och man är absolut inte otrogen. För de flesta är detta en självklarhet.
Någon som har någon synpunkt på detta?