Oj, vilket regnande och stormande det har varit det senaste dygnet. Kanske har det lugnat sig lite nu, men än är det rusk ute. Det är inte roligt att ha hundar nu, det lovar jag. Faktiskt gav jag mina fyrbenta vänner ett förslag igår. Tyckte att de kunde gå på kattlådan, och göra som katterna gör. De tittade lite oförstående på mig med sina kända cocker-ögon, så det var bara att ta på sig vinterkläderna och gå ut med tre kissnödiga hundar. Visserligen så var de inte så intresserade av att vara ute en längre stund, tänk er själva att behöva gå ut och kissa i storm... Stackars Doris kom ivägen för Walters stråle då han lyfte på benet, så hon fick ta sig en dusch när vi kom upp. Inte lätt för Walter att sikta rätt i blåsten.I morse, tidigt dessutom, väckte dottern mig. Undrade försiktigt om jag kunde köra henne till sommarjobbet. Hade hon tagit mopeden så hade både hon och moppen säkert fått ofrivillig flygning i kastvindarna och hon hade även blivit genom våt av regnet. Naturligtvis så ställer man upp. Trött och sömnig satt vi oss ibilen och startade. Rullade väl några meter innan jag upptäckte att händerna klibbat fast i ratten. Och fy, när jag tittade på bägge mina händer så var de kolsvarta av något svart klibbigt. Vet inte riktigt vad det var, olja av något slag kanske...? Jag fick stanna och torka av ratten innan jag körde vidare. Och visst funderade jag... Jag hade den gamla bilen hemma eftersom min var iväg på annat håll. Det går inte att låsa denna gamla bilen, låset har blivit trasigt och det har väl inte hunnits att byta ut det. Det syns inte utifrån att bilen är olåst, och så har det varit i ett halvår (hm..). Det finns en person som vet om detta! Hade det varit ett "vanligt inbrott" så hade väl tjuven rotat runt i bilen och säkert dragit ut allt som fanns i handskfacket och letat efter värdesaker. Men nej, inget annat var rört, bara ratten som var ned kletat i detta svarta. Sabotage helt enkelt, någon som bara vill vara elak och förstöra. Ok. mina vita (!) byxor blev nedkletade av denna smörjan och mina händer blev klibbigt svarta, men, humöret kunde denna personen som är skyldig till sabotaget, inte förstöra. Det var bara att konstatera att denne, ej namngivna person, lyckades än en gång att vara elak. Jag tror även att du, elaka människa utan ett innehållsrikt liv, läser vad jag skriver här eftersom jag har hänvisat hit från min msn-space. Men då vill jag säga dig, du kommer aldrig att vinna något med dina elakheter och sanningen vinner alltid. Du går i kyrkan på söndagarna och låtsas vara en krisen och god människa, resten av veckan går du i någon annans ledband. En vacker dag så snubblar du på din egen snara!!

2 kommentarer:
Hej. Jag har läst din blogg. Vad är detta? Vad är det för personer?
Är dom inte ett fall för psyket? En fullt frisk och normal (!) per- son gör inte sådant. Hur många skruvar har dom lösa i skallen? Sen är dom i kyrkan på söndagarna och ser allmänt heliga ut. Jag säger bara "FY".
Usch och fy för sådana människor som du har till granna!!
Där hade jag aldrig stannat!
//Bitte
Skicka en kommentar